Champagne och blåmärken har båda olika färgnyanser

Sveriges drottning Silvia har födelsedag idag, så egentligen borde jag kanske stå upp och blogga. Drottningen får ursäkta, men jag sitter ner. Jag har inte avslöjat det tidigare, men nu är det så uppenbart, så det är lika bra att lägga korten på bordet. Jag slog omkull i söndags kväll. Jag kom hem från kyrkan, körde in Saaben i garaget, stängde porten och vände mig om. Jag tog inte många steg innan jag hade båda fötterna uppe i luften. Nycklar och annat som jag hade i händerna flög in i rosrabatten. Jag landade på höger höft och tog tydligen emot mig med högerhanden. Snabbt upp. Såg mig pinsamt omkring. Jag hade straxt innan hejat på grannen och kommenterat snöfallet, men han hade hunnit in och jag var tacksam för att han inte såg.

Jag letade reda på nycklarna som låg i nyfallen snö och tog mig in. Alldeles snöig på kappan och öm i hela kroppen. Morgonen efter, alltså igår, vaknade jag med svidande knän. Jag hade tydligen slagit i muren också. Skrapsår. Tyvärr är min högerfot illa däran. Den gamla skadan från Hille-klack-besöket har nog slagits upp och det är lindat som gäller. Om jag var öm i söndags och mörbultad igår, så har jag fruktansvärt ont i kroppen idag. I alla fall på de ställen där jag slog i som värst. Svartmärken. Alltså blåmärken i annan mörkare nyans. Typisk reaktion från bloggaren: tur att ingen såg. Jag får låta bli att gå på badhuset en tid framöver. Det ser inte bra ut det där på höften.

Nä, nu struntar vi i isfläckar och kroppsliga skavanker. Jag har ett uppdrag att ro i hamn. Det återstår endast två bildpubliceringar. Jag tror jag väljer en hurt-bild i dagens bloggkalender. Med tanke på alla kommande skinkbitar, pepparkakor, skumtomtar, revbensspjäll och glassportioner, så är denna motionsbild ett måste. Jag vill inte sitta här och kasta bloggstenar i datorglasskärmarna, utan bilden får bli en påminnelse till mig själv. Ut och rör på dig mellan frosseriintaget. Ta med dig stavarna om det är halt. Ta med dig stavarna ändå. Du får fyrtio procents bättre träningseffekt på promenaden. Det innebär en och annan köttbulle till godo.

23 DECEMBER-BILDEN PRESENTERAR:

Tillbaka till drottningen som fyller pension. Hon har inga tankar på att dra sig tillbaka. Hon har inte tid med det. Hon säger tydligen i intervjun att hon ser fram emot barnbarn. Vem gör inte det? Ja, undrar när vår kronprinsessa ska slå till och kyssa den rätta grodan och låta honom förvandlas till prins? Blir det Daniel Westling från Ockelbo? Det borde det väl bli? De har varit ett par rätt länge nu och Victoria är ju ändå över trettio år. Vem vet, det blir kanske förlovning nu i helgerna? Ska vi tro Hänt i Veckan, så är barnens respektive inte välkomna till Slottet på julafton. Alltså Victoria sitter utan sin Daniel, Carl Philip utan sin Emma och Madeleine utan sin Jonas.

Skulle vara intressant att veta hur tidningen med sådan säkerhet vet detta? Samma tidning som under hösten har sålt lösnummer på att det är slut mellan Carl Philip och Emma. Fast nu har jag bara omslaget att gå på. Jag kollar i kassakön på Konsum. Jag läser i dagens Gefle Dagblad att Carl Philip ska studera i Skåne. Han planerar att bli lantmätare. Det låter väl bra? I samma artikel läser jag att han, prinsen, har fått ärva flera miljoner av en privatperson. I arvet ingår ett gods i Sörmland. Jag vill å det starkaste dementera några som helst avundsjuka känslor i denna blogg. Jag vill absolut inte ha något gods i Sörmland. Mr T och jag har kommit fram till att vi just nu inte hinner med ens en liten sommarlya i Bönan.

Så jag är inte avundsjuk. Jag tycker bara det är konstigt att det inte finns annat att lägga så stora summor på än en redan ganska välbärgad prins? Koleraepidemier i Afrika och hemlösa i Sverige till exempel. Fast det finns ju en chans att Carl Philip tänker större vad det gäller arvet och säljer godset till förmån för Läkare utan gränser, BRIS och Rädda barnen. Så jag lovar att hålla ögonen öppna i kassakön i fortsättningen och följer omslagssidorna i veckopressen. Eller så är det bättre att kolla in svenskfast. se eller fastighetsbyran.se. Håll utkik efter gods till salu.

Mr T och jag har för första gången satt in granen i eget ägande hem. Det var samma procedur som tidigare år, så för den delen kändes det inget speciellt. Nu står den i alla fall där. Grön och grann med ljusslinga, stjärna i toppen, glitter och en hel mängd röda kulor. Det är märkligt med granen, den förvandlar hemmet från ett vanligt hem till ett hem för julkänsla. Alltid lika skönt att se hur lamporna i slingan fungerar. Dessutom luktar det så gott om en gran från skogen. Nu återstår bara griljeringen av skinkan och provsmakningen av densamma. Fast det blir först framåt kvällningen. Då blir det grötkokning också, men kanelstång och allt. För är det något som är viktigt i jultider, förutom Jesusbarnet förstås, så är det bevarandet av de egna traditionerna.

Nu när vi är så i fas med allt det traditionsenliga, så har vi ringt in lite släkt på eftermiddagen för provsmakning på julbaket. Saffransbröd, pepparkakor och kolaformar och vem vet, kanske nallar vi på något mer? I år har jag bestämt mig för att använda det som är iordninggjort och även det som är framställt. Tänd alla vackra och nyinköpta blockljus. När du har köpt tulpaner och vårvivor i alla färger utom rött, så vill du ändå inte ha ett oanvänt rött blockljus bredvid. Okej om lussekatterna är kvar till tjugondedag Knut, men därefter förväntar sig kaffegästerna semlor. Så ät, njut och gläds åt allt det vackra som julen erbjuder. Det tar jag mig en polkagris på. På återseende med ett leende!

PS. På tal om drottningens födelsedag och vårblommor, visste du att vår drottning har fått ge namn åt ett flertal blomster? Bland annat en vit tulpan, en mörkröd amaryllis och en champagnefärgad ros. När jag slog omkull så hamnade inte mina nycklar bland Silviarosor det är ett som är säkert. Jag är ingen kännare av champagne, men kan inte den ha flera olika färger? Detta leder mig in på något som jag har lovat Mr T. Champagne och jordgubbar när köket är klart. Jag är en dam som brukar hålla vad jag lovar, så varför inte? Det är ju ändå drottningens födelsedag. Grattis drottning Silvia. Vi höjer glaset för vårt fina julkök, men givetvis även för dig.