Varning för ostädad julvits som slutkläm

God afton kära bloggläsare! Det finns stor chans för att detta kan bli en nöjd blogg. Är inte det rätt skönt att kunna sprida ut lite förnöjsamhet, så här dan före dan före dan före dopparedan? Blev det där rätt nu? Alltså rätt antal dagar före julafton. Jo, det verkar stämma. Sitter bekvämt med fötterna upplagda på fotpallen. Sitter förresten i bästa vilfåtöljen med det härliga fårskinnet. Laptopen vilar i knät och mina handleder vilar skönt mot tangentbordet. Datorn värmer i mitt knä men ännu mer värmer känslan av att vara ikapp med allt som bara för några dagar sedan verkade avlägset och omöjligt. Har verkligen gjort allt för att inte gripas av panik inför julhelgen. Det bär mig emot att få sådana känslor inför julen. Det rimmar väldigt illa med julfrid. Kolla själv. Julpanik. Julfrid. Rimmar inte alls. På ordet julpanik rimmar julskrik. På ordet julfrid rimmar jultid.

Idag har det varit en bra dag. Var uppe i ottan och skrev. Idag blev det inget bloggande utan lite morgonfilande på en jultext. Lite stallskriverier alltså. Lite stjärnglans över det. Lite babyskrik och så vidare. Kände Maria panik tro? Skulle ju kunna klämma in det efter babyskrik i så fall. Panik. Skrik. När jag stängde av datorn i morse, så var det fortfarande tidig morgon. Mörkt ute och lugnt och tyst i huset. Jag tittade ut och konstaterade att det hade kommit ännu mer snö, men ingen plog. Så snöskottningen fick vänta en stund. Istället gjorde jag något som jag verkligen inte brukar göra så ofta när jag väl har stigit upp på morgonen. Jag gick och la mig igen. Kröp tätt intill Mr T och bara snosade en stund. Kändes skönt med närhet och jag somnade om. Lyssnade på nyheter både på riks- och lokalradio ett antal gånger, innan Mr T och jag tog ett gemensamt beslut om att stiga upp.

Det var tydligt att ingen av oss egentligen brann för det som stod på dagsschemat. Märkligt hur vi båda två visade upp så tydligt smitningsbeteende. Långdragen frukost. Kaffetörst direkt efter. Ett inspelat program från gårdagens TV som avkoppling. Lite kollande på internet och epost. Vad stod egentligen på dagsschemat kanske någon undrar? Julstädning och julpyntning. Till sist fick vi verkligen ta i med hårdhandskarna och greppa varandras kragar. Ibland kommer saken till sin spets och det finns ingen återvändo. Fram med hinkar och trasor. Det skulle bli året julfejardag. Då behövs det julmusik. Jag körde nog senaste inköpta julskivan med Jill Johnson hela fyra gånger innan Mr T letade fram sin absoluta favoritjulskiva med Frank Sinatra. Jag la några sådana där altgångar som nästan låter som när man spelar på såg. Eftersom det närmar sig jul och Mr T är det snälla varianten på make, så bara skrattande han åt mig. En körledare hade "sågat" mig.

Det kommer att bli både Take 6, Klasse Mölberg, The Real Group och en massa andra julskivor innan vi är klara med julmusiken för i år. Städningen och pyntningen gick förvånansvärt lättvindigt. Jag tror det kan till viss del bero på musiken, men det kan också bero på att vi titt som tätt har njutit av pauser och varandra. Det kan också ha sin del i att det är en skön känsla att äntligen ha fått en ledig dag. Den här hösten har inte haft så många sådana. Det är verkligen underbart att få vara hemma i lugn och ro en morgon för att upptäcka att det går bra att vara hemma på förmiddagen också. När det sedan blir lunch och jag fortfarande inte behöver iväg utan kan lugnt invänta eftermiddagen och kvällen. Men hjälp, lyxigare kan det nog inte bli. Jag har njutit av hemmets vrå idag och just nu, i skrivandets stund, så mår jag så bra. Det doftar rent, det doftar jul och som pricken över i:et, så ska jag bara för den skull dra till med att sticka några nejlikor i en apelsin. Lite tjugoförstadecemberterapi.

Imorgon bitti blir det totalt annorlunda. Då går jag säkerligen inte upp i ottan och skriver jultext. Jag försöker förhoppningsvis få till lite skönhetssömn och sedan fixar jag till det som inte sömnen lyckades fixa till. Lite uppladdning och så jäktigt iväg till skolavslutning i aulan. Dessutom tre sådana inom loppet av någrra timmar. Teckenklassen ska framföra två visuella sånger för tre fullsatta föreställningar. Det kommer att gå bra. De är superduktiga. De har redan framfört sångerna i verkligt skarpt läge när det satt många döva i publiken. Det var i onsdags i kyrkan. Imorgon sitter bara elever och personal. Okej, det kan vara pirrigt att framföra något inför kompisar och lärare, men de har faktiskt ingen aning om det blir rätt eller fel, så vi knäpper dem på näsan med teckenkunskaper och gör vårt bästa. Detta blir min sista föreställning på Polhem. Nästa år ligger jag nog kvar i sängen avslutningsmorgonen. Lite sådan där härlig decemberterapi.

Idag så blev det helt plötsligt julstämning inombords. Den kom när jag stod och strök den stora, röda julduken till köksbordet. Jag dänkte först duken med lite vatten. Säger man så i hela Sverige eller är det ett småländskt uttryck? Dänka dukar? Jag är i alla fall rätt ensam om att skäcka sängkläder i Gävleborg. Tror att det är mer gångbart med skaka sängkläder här. Så det hängs väl inte puff i kökslampan heller, men kanske lummer. Jag skänkte en tacksamhetens tanke till min kära mamma som hade skickat så otroligt fin puff till oss i år. Tät och med långa revor. Dessutom väldigt renplockad. Inte det minsta lilla skräp. Så nu är det puffpyntat i köket och det gör inte julstämningen sämre kan jag lova. Smålandspuff vet hur man puffar igång julen i Hille. Snart ska det in en gran och jag vet hur det kommer att bli. Det kommer formligen explodera av julstämning hos oss.

Mr T berättade om en kollega som redan hade köpt två granar till den här julen. Första granen kostade trehundra kronor utanför ICA Maxi. Den granen kom från Danmark. Han hade tagit in den och skulle klä den, men barnen satt med halsdukar framför näsorna för det luktade så äckligt. Kollegan kunde erkänna att det luktade inte gran, det luktade väldigt märkligt. Så förståndigt nog, så klädde han inte granen, utan åkte tillbaka och fick pengar i handen. Tvåhundra investerade han i en ny gran som förhoppningsvis ska få ljus och kulor i sig och förhoppningsvis så ska den lukta gran och inget annat. Kan det månntro lukta kattpiss eller har granarna fraktats i en gristransport? Räcker det inte med pågående svininfluensa? Ska nu granarna lukta svinigt också? Grisarna verkar ta över världen. GM, Ericsson, granförsäljare. Vad blir det imorgon? På återseende med ett leende!

PS. Nu ska jag leta upp ett recept på någon god äggtoddy. Verkar bli läge för en sådan under julhelgen. Väderleksrapporten säger kyla, snö och blåst. Om någon bloggläsare har ett recept som är beprövat, så är det läge att använda kommentarfunktionen. Om någon bloggläsare inte har ett recept, så går det bra att använda kommentarfunktion i alla fall. Det är alltid roligt med kommentarer. Om de är lika städade som blogghemmet. Visst, det råder åsiktsfrihet, men även sådan kan vara julstädad. Annars nyttjar jag papperskorgen, där ligger redan mosskräp, pepparkakssmulor och stearinavfall. Kom ihåg att jag redan i överskriften varnade för en vits mot slutet. Vill behålla den städade bloggen intakt, så kan du sluta läsa här. Hej då, ses snart igen. Du som vill läsa till sista punkten får nu en liten julhistoria att fnissa åt. Den är hämtad direkt ur verkligheten...

Varför är kvinnobröst som ett elektriskt tågset på julafton?
- De är båda ämnade för barn, men det är männen som leker med dem.