I vår familj behöver vi ingen tupp. Så länge vi har två underbara tonåringar i huset, så håller vi oss vakna större delen av dygnet. Märkligt nog även på morgonkvisten. Jag vet inte vad de har tagit för ålderdomspiller som klarar av att hoppa upp ur sängen klockan sju en lördagsmorgon. Dessutom första dagen på en veckas höstlov. Det är inte svårt att räkna ut att det måste ha med idrott att göra. Hade kanske inte gått lika galant om det gällde gräsklippning eller snöskottning. Ingetdera är aktuellt idag.
På tonåringarnas program idag står fotbollstränarutbildning. Kan alltid vara bra att ha. Att satsa till etthundra procent på en egen fotbollskarriär kan med ens raseras av skador. Trots unga år, så har båda två redan fått känna på frakturer, ledbandsskador och avslitna korsband. Ett och annat knäckt nyckelben samt fingrar ur led. Just det, en näsfraktur. Fyra gånger har det krävts narkos och operation att rätta till och justera fotbollskropparna. 2 narkoser var.
Så om de vill fortsätta med fotboll på något sätt, så kanske det ligger nära till hands att utveckla andra att komma någon vart. För att helt lägga av finns än så länge inte i någons världsbild eller huvud. Det skulle vara som att dra ner rullgardinen och aldrig mer dra upp den. Nattsvart. Så Mr T och jag roar oss idag med citruspaj, melodikryss och tvättmaskinsiläggande och tömmande.
Ute blåser det hur många sekundmeter som helst, så skönt att jag inte blev skapt till en flaggstång. Det verkar rycka och slita rejält i vimpeln högst upp. Det ringer på dörren... Spännande! Lottförsäljare till fotbollsklubben eller godisförsäljning till skolresan? Bättre upp, det var svärföräldrarna från Sandviken och härmed gör jag en bloggpaus. Så lägligt att de kommer när det finns nybryggt kaffe och avsvalnad citruspaj. På återseende med ett leende!
Fram med alla superlativ! Pajen var underbart god. Engelsmannen skulle ha sagt "delicious"! Ganska mättande och det är på sätt och vis bra, så att man inte överdoserar kaloriintaget. Jag funderar på vad Fredrik Reinfeldt gör idag. Just det, Sveriges statsminister. Det är idag fem år sedan som han blev partiledare för moderaterna. Han kanske har bakat en tårta som han just nu bjuder sin fru Filippa och de tre barnen på. Statsministern och jag är av samma årgång. Han har spelat basket och dessutom medverkat i olika spex och revyer på amatörnivå. Så förutom kön, hårfäste och politisk uppfattning, så har vi en hel del gemensamt, statsministern och jag.
Jag vet inte om det är på sin plats att skicka ett femårs-grattis till statsministern med tanke på hans partiledarroll? Visserligen har han säkert kämpat sig fram till den nivå som han nu befinner sig på, men den där offentliga rollen har nog en stor baksida av medaljen också. Jag hoppas att han tycker det var värt allt slit, allt engagemang och allt rampljus. Jag hoppas att han kämpar för något han tror på och inte bara sitter där på maktpositionen för maktens skull. Jag tror att det kan bli en intressant kamp mellan den borgerliga och den socialdemokratiska sidan vid nästa val. Det kommer att blåsa många vindar innan vi är där. Idag blåser det en alldeles speciell höstvind. Det kommer att bli motvind på cykeln till Läkerol Arena. Förhoppningsvis blir det lite medvind inne i hallen för Brynäs del. På återseende med ett leende!
PS. Hörselskadades riksförbund för just nu TV-reklam över hur tokigt det kan bli om man hör fel Det finns en helt underbar bok som har samlat lite feltolkningar över psalmer och sånger. Vad sägs om t.ex. Det är saligt att samlas i tron, som blir Det är saligt att samla citron. Eller Tryggare kan ingen vara än Guds lilla barnaskara som blir Tryggare kan ingen vara, än Guds lilla barn i Skara. Hosianna, Davids son blir Hos Johanna Davidsson.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar