Om du inte har ätit en kanelbulle ännu idag, så har du nu knappt en timme på dig att göra det. Jag svalde just den sista tuggan och den kommer säkert att lägga sig som vadd på något opassande ställe, men är det kanelbullens dag så är det. Bara det inte är sockerkakans dag imorgon och Napoleonbakelsens dag på måndag och punschrullarnas dag på tisdag. Det måste finnas en gräns för alla sötsaker. Kanelbullar är vansinnigt gott. Alla som tycker det kan räcka upp en hand nu. Jag brukar säga att det är omöjligt att vara ledsen tillsammans med en glass, men det är snudd på att det går att mana fram samma lyckokänsla med en god kanelbulle.
Jag har ätit morotskaka tidigare idag. Just ordet morot kan verka nyttigt och sunt. Förvisso, men det är allt annat som också ryms i och ovanpå kakan som bidrar med ett välmående utseende. Jag får väl öva lite extra linedance, ta ett extra varv i stavgångsspåret eller så låta bli sötsakerna en vecka framåt. Det är värt den lilla stund av lycka som kanelbullen ger. Kanelbullens dag har vi firat sedan 1999. Det blir tioårsjubileum nästa år. Kanske det blir tio gånger större bullar då? De som startade upp det hela var något så märkligt som Hembakningsrådet. Upp med en hand alla ni som visste att det finns ett råd för hembakning. Inte en enda näve inom synhåll...
Kanelbullens dag är en kommersiell dag. En dag då bagare kan få höra lite extra klirr i kassan. Säg vilken dag som inte är en kommersiell dag. Mors Dag, Fars Dag, julafton, påskafton, fettisdagen. Kanelbullen är ett bakverk från 1920-talet, så nog tycker jag det är OK att denna lilla läckerhet får en dag om året. Den kommer ju oss alla till godo. Om du blir nyfiken på hembakningsrådet, så kan du göra ett besök på deras hemsida: www.hembakningsradet.se
Jag har en stor vit porslinskruka här hemma, som jag fått ärva av min mamma, som ärvt den av sin mamma, som ärvt den av sin mamma. Min mammas mormor använde den till att lägga nybakade bullar i och min mamma minns så väl när hon kom dit som barn och mormor hade bakat bullar. Det luktade så gott i det lilla torpet i Kuttaboda, i Åseda socken i Småland. Det var före frysens tid. Långt före kanelbullens alldeles egna dag.
Jag har fått ärva min mormors bakduk också. En stor fyrkantig linneduk. Hemvävd på ljus väv med röda inslag. Jag använder den till jul, men min mormor hade den över det nybakade brödet. Bakning innebär mycket tradition och minnen. Jag har Kuttabodareceptet på kubbar. Dessa små godbitar bakar jag alltid till semestern. Perfekta till stranden. Enkla, goda, småländska. Mammas julkakor är fantastiska. Allt från apelsinsnittar till spritskransar och vidare till chokladlöven. Moster Anna-Gretas jitterbuggare. Svärmors drömmar. Min första morotskaka bakade jag på kungens 50-årsdag. Övriga familjen rynkade näsan före provsmakningen. Morot i en kaka? Kakan tog slut i ett nafs.
Bröd är inget nytt påfund. Det är mellan fem och tiotusen år sedan som något fantastiskt hände. Det var då som människorna på många platser i världen upptäckte att vissa grässtrån innehöll frön som var goda. De åt dem säkert först som de var. Därefter kokade de dem, rostade dem och även malde dem till mjöl. Så småningom började människan baka bröd. Många år senare kom människorna i hembakningsrådet på att instifta kanelbullens dag.
Varje gång vi tänker på eller använder ordet kompis, så håller vi oss i närheten av bröd. Hur går det nu till? Förutom att vi träffar kompisen på en fika i hemmet eller på stan? Kompis är ett slangord för kompanjon eller kumpan som kommer från latinets cum som betyder med och från panis som betyder bröd. I det antika Rom var ett tecken på vänskap just att människorna bröt bröd tillsammans. En kompis är alltså någon som du kan bryta bröd med. Många kristna världen över ber också i bönen Fader Vår: Vårt dagliga bröd giv oss idag eller som den nya varianten Vår Fader: Ge oss idag det bröd vi behöver. Kristna delar också brödet i nattvarden. Som kompisar alltså.
Detta kan också ge oss en bild av att vi kan sträcka ut vår brödkorg till övriga världen. Detta kan bli en bild av hur vi hjälps åt att hela relationer och upprätta trasiga människoöden. Om vi bryter brödet och tar en tugga till oss själva men sedan räcker de andra delarna till behövande människor, så blir de också våra kompisar. Brödbrytelsen kan verka simpel. Då glömmer vi upptäckten av det lilla fröet för flera tusen år sedan. Då glömmer vi traditionen av dofter som har gått i arv från mor till dotter i många år. Då glömmer vi att ett bröd idag kan vara det som får en människa att leva imorgon. Vad kan vara mer värt än att se en kompis leva? På återseende med ett leende!
PS. Brynäs visar nu som bäst var skåpet ska stå denna hockeysäsong. Seger ikväll igen och denna gång fick Linköping åka hem utan tre poäng. Södertälje hämtade i alla fall hem två poäng. 4-3 i sudden. Bravo!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar