torsdag 23 april 2009

Jag borde ha en bloggetikett som heter Tokerier

Nu har Gävleborna vant sig vid den rosa statyn, som är placerad i rondellen vid Max norr om stan. Nästan alla har även glömt att den kostade en hel del pengar i inköp och att den i början orsakade några trafikincidenter. De inträffade när trafikanterna helt automatiskt bromsandes uttryckte: men va f-n är det där för dj-vla påhitt? Frågan var faktiskt befogad. Jag kan fortfarande idag fundera över konstnärens innersta skapanderum. Men för mig har den inneburit att jag har klarat att kliva över många höga trösklar och vågat mig på saker som jag annars kanske inte hade vågat. För när det gäller skapande krävs det inte så mycket mod. Skapandets gåva har vi fått av vår Herre. Det är när skapandet ska granskas som det kärvar till. Den rosa fåtöljen med lampskärmen och huvudet har blivit ett monument som bara skriker ut ordet: våga!

Den står för lite uppkäftighet och konstaterande att konst kan vara hur konstig som helst. Det har alltså gått lagom lång tid för att statyn har blivit en naturlig rondelldel. Vissa dagar ser jag den. Andra dagen ser jag den inte eller jag har inget minne av att jag tänkte på att där står den ful och märklig. Nu ska Gävlebornas tyckande prövas igen. Denna gång med en skyskrapa som planeras bli etthundrafemtio meter hög. Den går under namnet Svanen, men så fort jag fick se den så associerade jag till en pissoar inne på herrtoaletten.

Nu undrar läsaren... Herrtoaletten? Vad gör bloggaren inne på den? Ingenting faktiskt, mer än vänder helt om marsch ut genom dörren som jag kom. Jag har gått fel några gånger och upptäckt det just på att jag har fått syn på pissoarerna. Hade det varit första april när jag läste artikeln i tidningen, så hade det förklarat hela saken. Fast artikeln kom i Gefle Dagblad häromdagen. Nu är det bara fotomontage i tidningen. Första spadtaget är inte taget och den beräknas inte vara klara förrän under år 2014. Nu fattas det en hel del innan allt är klart för byggstart. Närmare bestämt nio tiondelar av byggsumman.

Nu är det inte en liten friggebod som ska byggas utan en så kallad svan på etthundrafemtio meter. Jag är inte så insatt i pissoarernas historia, så jag vet inte om de har blivit kallade svanar tidigare eller om det är först nu som de får ett namn. Du, jag måste gå till svanen. Blev så pinknödig helt plötsligt. Ska du hänga med och slå en sjua i svanen? Det är dyrt att bygga pissoarliknande svanar. En tiondel är 100 miljoner. Dessa satsar Länsförsäkringar i Gävleborg. Jag vet många människor som av olika anledningar väntar på försäkringspengar från Länsförsäkringar. Allt ifrån whiplashskador till stulna moppar. Dessa människor får nog vänta ett tag till. För nu ska Sveriges och säkert världens största och pampigaste pissoar byggas.

Mannen som uttalar sig från Länsförsäkringar i Gävleborg, säger att det ska bli en vänlig, vacker och välkomnande byggnad. En byggnad som hela Sverige kommer att prata om. Självklart kommer det att bli snack. Inte bara av människor. Hela Sveriges fågelbestånd kommer att göra uppehåll över Teknikparken vid infarten till Gävle och släppa både det stora och det lilla över pissoaren. Det behövs ingen hänvisning eller skyltning. Den kommer att synas på långt avstånd.

Byggnaden kommer att inrymma kontorslokaler. Det finns många människor som arbetar i pissiga arbetsmiljöer, men vad blir då inte detta? De får dessutom punga ut 16000 kronor kvadratmetern i hyra. Vilka företag kommer att fixa detta, när de inte ens har råd att behålla dem som jobbar där? Bygget har nog redan kostat en del eftersom det är tre arkitekter som har ritat skapelsen. Jag vill inte alls klanka ner på deras yrkesskicklighet. Fast eftersom alla är män, så tror jag att de har fått sin inspiration från nödighetens vardag. Vad har vi kvinnor i jämförelse? När står vi och bara filosoferar och kommer på små lustigheter som vi kan göra etthundrafemtio meter höga och nittio meter i diameter? Jag tror att jag precis kom på svaret. Sandvikens kommun kommer alldeles snart att bräcka Gävle och bygga en gynstol som är tvåhundrameter hög. Hela liggdynan kommer att vara försedd med solceller, så att de klarar av att värma upp alla hushåll i hela Sandvikens kommun.

Pissoaren kommer också att tillhandahålla bostäder och hotellrum. Byggnaden kommer att få folk att stanna till i Gävle. De som annars bara svischar förbi ute på E4:an kommer att åka in på parkeringsdäcket och sedan ta sig till kontoret, lägenheten eller hotellrummet. Gävle kommer inte längre vara beroende av Gävlebocken, Brynäs IF, Gefle IF, Symfoniorkestern, Ahlgrens bilar och alla andra goda kännemärken. Vi kommer nämligen att ha världens dyraste pissoar som vi kallar svanen och den kommer att visa att Gävle tar upp kampen om att bli en riktig piss- och skitstad. På återseende med ett leende!

PS. En av församlingarna i stan har visitation av kontraktsprosten det här veckoslutet. Det känns lite fisigt att blogga om pissoar och visitation i samma blogg, så jag tror att jag återkommer i någon av de kommande bloggarna och berättar om visitationen. Ikväll ska jag i alla fall gå på konsert. Känns som om det har varit ett alltför långt uppehåll på konsertfronten. Det blir fin musik rakt igenom, så jag är förväntansfull. Jag ser fram emot att få sitta ned och ta till mig alla vackra toner och under tiden även få filosofera litegrann över alla vägskäl som jag har kommit fram till. Förhoppningsvis så finns det någon karta någonstans, så att jag hittar rätt. Ser du en förvillad bloggare någonstans, så hänvisa till en rastplats. Det är många funderingar som kan lösas över en fika. Det säger jag med god och lång erfarenhet.

Inga kommentarer: