Medan en nygräddad dessertpaj svalnar, så blir det en liten bloggstart. Det luktar ljuvligt i husets köksregioner och det sprider sig även till övriga rum. Tanken på paj och vaniljglass får det att vattnas i munnen. I fotbollspausen får kaffepannan jobba och i andra halvlek hoppas jag att vi får njuta av livets goda. Nu är EM igång i Schweiz och jag har sett alla matcher hittills. Det rör sig inte om ett hundratal, utan två... Det är rätt kul att se på matcher då jag inte behöver hålla på något lag. När jag ser Östers IF, Hille IF, Strömsbro IF eller Sveriges landslag herrar eller damer, då hejar jag, biter på naglarna och är hundra procent partisk. I EM: s två inledande matcher håller jag inte på något speciellt lag. Det är ganska avkopplande och på något sätt mer koncentrerat på själva sporten fotboll. På spelet och duktiga lirare.
I första matchen inledde hemmanationen som brukligt är, alltså Schweiz mot Tjeckien. Den slutade 0-1. Inte så mycket att säga om, Tjeckien var nog det bättre laget på plan. Jag hann med att lida lite med den viktiga spelaren i Schweiz som fick kliva av på grund av en knäskada. Den stora, vuxna karln grät när han linkade bort från händelsernas centrum. EM på hemmaplan, första matchen, taggad till max och så är olyckan framme. Stackarn. Nu är det Portugal mot Turkiet. Jag kan inte säga att jag håller på något av lagen i den matchen heller. Det spelar ingen roll vem som vinner, men jag antar att Portugal har det bättre laget på papperet. Trycker jag upp mig mot väggen och kräver ett svar på vem jag helst ser som vinnare, så blir det nog Portugal. Jag har dessutom en god vän som håller hårt på Portugal. Så mycket att jag gav henne en portugisisk matchtröja till VM 2004. Jag antar att hon sitter klädd i den ikväll.
Hursomhelst, en intensiv och rolig match är det. Många fina, snabba passningar och en hel del målchanser. Det är roligt att då och då titta på matcher där jag inte behöver vara koncentrerad på att heja eller lyckönska något speciellt lag. Att vara supporter och med hela sin varelse önska en vinst för favoritlaget, tar bort koncentrationen på spelet. Mycket krut läggs på att skälla på domarna och se motståndarlagets tröjdragningar och fulsparkar på allt annat än boll. På tisdag blir det en sådan match. Då Sverige möter Grekland. Jag har både Sverigetröja, blågula skor och ett litet halsbandshjärta med svenska flaggan. Det finns även blågula ballonger, girlanger, serpentiner och flaggor, fast de är förstås tänkta till den kommande studentfesten.
För mitt upp i denna fotbollsfest, så ska vi fira den äldste tonåringens studentdag. Fredagen den 13:e är det dags. Det har skolledningen tänkt ut bra. Jag lider inte det minsta av skrock så för mig spelar det ingen roll. Jag tror inte att något så simpelt som en siffra påverkar hela livet. Så fredagen den 13:e juni duger bra. Det hade varit värre om det hade varit den 31:a eller 32:a juni, för dessa dagar finns inte ens i almanackan. Vid sådana lägen hade säkert även jag lagt in en protest. Så fredagen den 13:e smäller det alltså av ett studentfirande i Hille, som förhoppningsvis kommer att bli ett minne ända fram till ålderdomshemmet för tonåringen. För min och Mr T: s del så blir det säkert ett minne som varar ända fram till ålderdomshemmet. Vi har inte lika lång sträcka dit. Fast sätter senilstadiet in, så hjälper inga korta sträckor. Vi tar det problemet senare. Just nu finns det så mycket annnat att fundera på och framförallt genomföra.
Det här med studentdagen har legat och grott i bakhuvudet under en lång tid. Det har inte haft högsta prioritet under denna långa tid, utan det har varit renovering, operation, arbete och mycket, mycket annat som tagit överhanden. Idéer har kommit och gått. Inbjudningar har sänts iväg. Vi har de flesta släktingar på långt avstånd, inte en har valt att bosätta sig i Hille. Det hade varit praktiskt annars. Då hade de kanske velat bistå med lite hjälp i förberedelserna och så hade de kunnat gå hem till eget bo efter festens slut. Så hela studentfestprojektet känns lite större än bara en liten sommarbuffé.
Det ska bli jätteroligt att det kommer släkt, vänner och bekanta men jag ser också fram emot att tonåringens egna kontaktnät kommer. De människor som står honom närmast just nu och som han tillbringar den mesta tiden med. De som han väljer att umgås med. De som han skrattar med, som han ser på fotboll med, de som han hittar på tokigheter med. De som han kan vara sig själv med och inte alltid behöver vara artig och gullig emot. Det blir en härlig blandning ute på vår altan och gräsmatta. Förhoppningsvis utomhus alltså. Världen rasar inte ihop om det blir fem plusgrader och hagelstormar heller. Vi fixar läget inomhus och vi har dessutom tjingat kvarterslokalen i två dagar på raken. För nödlägen. Kan vara bra att ha extra stolar och bord samt kylskåp att tillgå.
Hade tonåringen själv fått fixa studentfesten hade det blivit en gemensam marsch ner till Hille IP för att se A-lagets hemmamatch klockan nitton noll noll. Förhoppningsvis hade studenten själv fått sätta det avgörande målet på frispark. Därefter en typisk Hille IP-buffé, varmkorv och bröd och en cola light på burk. Kaffe och plastinpackad chokladboll. Inpå småtimmarna en pizzasändning från Marios med öl alternativt cider uppblandat med kubbspel, fotbollsturnering och pilkastning. En liten trubadur som förhöjer stämningen och så ett hejdundrande fyrverkeri på morgonkvisten, så att ingen i Hille kan missa att det är studentfirande i omgivningarna. Jag måste säga att jag skulle gärna hänga på den typen av studentfirande. Tonåringen tycker att det är viktigast att träffas och umgås. Att vara social och få alla att trivas. Att göra det man tycker är roligast. Han har så rätt. Hoppas ingen tar ifrån honom den insikten och styrkan.
PS. På tal om fest... jag hade missat en fest uti Hille denna vecka. Jag var helt övertygad och överens med mig själv att en god vän fyller idag. Den 7 juni. Så snopet när min gratulation kom tre dagar försent. Vad har jag fått den 7:e ifrån? Uttrycket "Bättre sent än aldrig" kommer oftare och oftare till pass. Måste jag börja skylla på åldern?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar