Idag blev det fyra stycken dubbla biskvier med jordgubbssmörkräm i en liten papperspåse. Allt för en billig penning. För att ligga i Gävle och inte i Småland, så är butiken oförskämt billig och dessutom är varorna fina och välsmakande. Gör gärna ett besök någon gång mellan tisdag och fredag klockan tio till fjorton. Förra torsdagen hade treorna sin tårtexamen. Självaste slutprovet och det stod sextio tårtor till försäljning. Bara att välja och vraka. Halva priset mot ett ordinärt konditori. Den 12-bitars stora tårtan som jag bar hem var ett praktexemplar. Helt klart MVG-tårta. Eleven borde ha en lysande framtid som konditor. Jag slår ett slag för fikastunderna. Tänk positivt, ju mer vi fikar, desto fler arbetstillfällen skapar vi. Det kommer hela samhällsbyggnaden att må bra av.
Nu är det säkerligen någon bloggläsare som lägger in en protest och visst, jag tvingas att hålla med. För mycket fika kan också tära på samhällsapparaten. I alla fall på våra kroppastollar, som i sin tur anstränger samhällsekonomin med fetma och dess följdsjukdomar. Ska det slås ett slag för fika, så måste det slås minst två slag för motion och hälsa. Jag avundas inte de utländska människor som kommer till Sverige och som står i startgroparna för att lära sig det svenska språket. Ta bara ett sådant ord som kondis. Ett sex bokstäver långt ord, som har två nästan motsatta betydelser. Dels kondis som i ett litet slangigt uttryck för konditori och dels kondis i betydelsen kondition. Ett bra kondis, det vill säga konditori, kan ge dålig kondis, det vill säga kondition. En bra kondis betyder kanske att det har varit dåligt med besök på kondis. Vad vet jag?
På personalmötet hos kyrkan i går morse kom diskussionen upp om stegmätare. Det var väl egentligen ingen diskussion, utan mer ett förslag från en hurtig kollega att nu borde vi dra igång stegandet. Det kan vid första anblicken verka lite ytligt att prata om stegmätare och kondition på ett kyrkligt personalmöte, men då ska du veta att vi minuterna innan hade diskuterat vikten av att vara Jesu efterföljare i insamlingskampanjen för Hela världens arbete och vikten av att synas som kyrka ute i samhällets alla små hörn. Ska vi orka detta, så är det helt riktigt att även öka medvetenheten om att röra på oss. En bättre tränad kropp orkar mer. Detta gäller både för att springa fem kilometer i Vårruset eller om det gäller att springa med insamlingsbössor för att människor ska få rent vatten. Så hurra för kollegor som ger gasen för Jesus och joggingturer.
Du vet vad som kan hända när man skaffar sig en personlig tränare. Då kan det efter åtta år bli kungligt bröllop. Kärlek på gym är inte så ovanligt. Mr T och jag tränar ihop, så när vi är där så finns det verkligen kärlek på gym. Jag tror att det är ett bra ställe för singlar att träffas. Har man klarat av att se någon svettig och rödblossande och det ändå uppstår känslor, så borde det fungera när man är nyduschad och välkammad också. Så jag tror att Daniel och Victoria kommer att bli ett bra par för varandra, för kungahuset och för Sverige och svenskarna. De är dessutom vältränade. Jag har fått en personlig tränare. Det låter flashigt. Verkligheten är inte lika glamorös. Det är med en blandning av hatkärlek från båda håll. Både från den personlige tränaren och den som ska bli personligt tränad.
Det är yngsta tonåringen som har fått mig på halsen. Jag hade önskat henne ett lättare startprojekt, men hon har sagt ja och är taggad. För min del måste jag säga att det är inte henne som jag känner hatkärlek inför. Detta måste klarläggas, så det inte uppstår några bloggmissförstånd. Det är nog mer det träningsprogram som hon lägger upp som det uppstår hatkärlek inför. Det hela dras igång på måndag. Tala om att falla in i ett mönster. I fyra veckor framåt så är varje dag fylld med någon liten aktivitet. Liten och liten. Jag har försynt frågat henne om hon har lagt upp schemat efter mina förutsättningar, så det inte är på elitnivå direkt. Jag fick en blinkning till svar. Det skrämmer mig. Efter fyra veckor ska vi ha utvärdering. Eller rättare sagt min personlige tränare. Därefter fortsätter förhoppningsvis schemat, om det går enligt tonåringens planer. Det gäller först och främst en nioveckorsperiod. Fram till Vårruset i Gävle måndagen den 18 maj.
Det bor en liten Blossom Tainton i min tonåring och jag vet att hon kommer inte att ge sig förrän resultatet är uppnått. Jag vet att det inte är lönt att komma med några undanflykter. Hon springer med trasigt korsband, hon lyfter 85 kilo i marklyft med värkande leder och hon slår alla killarna i klassen i armbrytning. Jag har så pass mycket förstånd att jag käbblar inte med henne om träningsprogrammet. Jag vet att då lägger hon bara på tio armhävningar till. Så det här är min sista helg utan träningsprogram. Fördelen med att ha ett sådant är att det kommer ett matprogram med på köpet. Den biten av träningen är intressant, nyttig och god.
Om lördagarna är inrutade med melodikryss, fredagarna med kondisbesök, så är onsdagskvällarna fyllda med linedance. Jag har gjort en deal med den personlige tränaren att detta tillfälle räknas som en punkt på träningsprogrammet. Den dealen är jag riktigt nöjd med. Även extraträningen med linedance varannan måndag har jag förhandlat mig till. Ska det här gå vägen så måste det finnas morötter att se fram emot. Det bor kanske en häst inom mig. Fast det är mer en arbetshäst än en träningshäst och så många hästkrafter har jag inte just nu. Kom igen i maj. Då kan vi springa ikapp. På återseende med ett leende!
PS. Ingen planering som inte kan ruckas. Imorgon under självaste melodikrysset så kommer det goda vänner på förmiddagsfika. Antingen får vi några extra hjärnor som tänker till eller så skippar vi det helt. Vi brukar ha så mycket att prata om, så det blir kanske en lösning på nätet litet senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar