Ska försöka göra som Pippi - ligga med fötterna på huvudkudden då och då

Jag använde söndagen till att hjälpa trädgården att komma till ro. Jag saknar sommaren och de härliga trädgårdsdagarna, men jag finner också en vila i att låta trädgården få vila. Inget gräs ska klippas, inget ogräs ska dras, inga vissna blommor att plocka av och så vidare. Visst, det kan komma en massa snö, men just nu är det vila. Det blev också en markering från min sida till mig själv att försök att ta lärdom av trädgården och naturen. Försök att städa undan behjälpligt men gå sedan ner i varv. Jag behöver det. Vi behöver nog det lite till mans. Lättare sagt än gjort.

Igår var jag på bussresa till stiftsgården i Undersvik. Det är enda gången på året som jag tolkar eller inte tolkar dragspelsmusik. Dagen i Undersvik brukar avslutas med en liten andakt i kyrkan och då kommer det en präst dit som spelar dragspel. Alltså den andakten är inte förberedd för döva. Det blir en sådan där hoppa-in-och-gör-det-bästa-av-situationen-andakt och jag gillar inte det så jättemycket. För att vara riktigt ärlig, så avskyr jag det. Jag ska inte sitta och bloggklaga, utan bättre att göra något åt det. Men så fort vi sätter och i bussen och far därifrån, så är det något annat som pockar på. Nästa år när vi bestämmer oss för att åka till Undersvik på handarbetsdagar, då är tankarna på dragspel och förvirrad präst som bortblåsta. Nästa år har jag totalt glömt bort att prästens fru tyckte om att åka och lyssna på en annan präst som predikade så bra. Ja, det gick nästan att tro att hon hade blivit lite betuttad i honom, så bra pratade han. Han talade en gång om en groda, men hur den historien gick ihop kom inte vår andaktspräst ihåg och tur var väl det. Det var tillräckligt svårt att tolka som det var.

Det blev en mycket fin dag. Det snöade på vägen dit och när vi kom in i Hälsingland låg snön kvar i dikena, på åkrarna och i träden. Solen lyste på snön och de guldfärgade löven. Hösten har sina ljusa och vackra sidor också. I Undersvik var det en handverksutställning för femtiofemte året. Jag och den döva gruppen har varit med i två av dessa femtiofem åren. En underbart god lunch och därefter andakt som sagt, innan vi for söderut för ett snabbt stopp vid Garntjänst i Kilafors.

Jag hade full koll på vad jag skulle ha vid Garntjänst. Sedan jag var liten har jag önskat mig en Pippi-tröja. Eller en fiskartröja som de också kallas. Beige botten med blå och röda ränder. Jag har haft svårt att hitta mönster i vuxenstorlekar och tänkte att jag köper för barn och förstorar. För en sådan tröja vill jag ha. Ännu en av mina drömmar i livet. Vilka är dina? Sådan lycka att hitta vuxenmönster både i ullgarn och i bomullsgarn. Eftersom jag vill ha den på sommaren så valde jag bomullsgarn. Extrapris på alla nystan och stickor har jag hemma. Gissa om det strålade förnöjsamhet om mig när jag satte mig i bussen igen. Dagens fynd och en av livets önskningar fanns i påsen.

Kände mig något mörbultad i morse när jag klev ur sängen. En hel dags tolkande och dessutom bussresa sätter sig i nacke och speciellt i höger arm. På programmet stod det morgonmässa och personalmöte i Mariakyrkan i Sätra. Ute var det soligt och superkallt, men dagen kunde inte ha börjat bättre än med den fantastiskt fina mässan i kyrkan. Jag fick fylla på ny kraft. Fick ner puls och andning och dessutom så kände jag att Gud satt precis vid mig och jag upplevde honom som mycket nöjd också. När jag kom tillbaka till jobbet så kom den här underbara känslan av att komma hem. Är jag borta några dagar, så märks det på mig. Jag har saknat alla människor på jobbet. Dessa underbara pärlor.

Det har varit en intensiv arbetsdag däremot och nu sprider sig trötthet genom huvud och kropp. Jag har mellan varven försökt att förbereda mig inför den begravning som jag ska tolka imorgon. Jag har även gluttat på innehållet i den veckomässa som följer direkt efter begravningen. Även den teckentolkad. Detta är inte ett optimalt läge att gå från tolkning till tolkning. Speciellt inte när jag känner att gårdagen fortfarande sitter i tolkarmarna och tolknacken. Den här veckan är inte i fas med höstträdgården. Den är som den mest speedade sommardagen, då det ska bakas blåbärspajer, syltas, badas, grillas, klippas gräsmattor, promenera, läsa bästa sommardeckaren... Kära bloggare, nu är det höst. Varva ner för tusan. På återseende med ett leende!

PS. Vill bara göra en bloggkorrigering. En speedad sommardag behöver egentligen inte vara så speedad. Den kan börja tidigt. Till skillnad från nu så är det nästan aldrig mörkt. Så en tidig morgonpromenad, hem och baka blåbärspaj, koka en sylt, åk och solbada, läs sommardeckaren på stranden. Hem och klipp gräsmattan och avnjut en härlig köttbit i sommarkvällen. Du hinner även med ett glas vin. Inte jäktigt alls. Bara underbart.