Kastanjetider

Jag plockade upp min första kastanjkärna igår. Brun, blank och fortfarande lite fet. Skön att känna på i jackfickan. Som en liten osynlig stresshanterare. Jag brukar plocka kastanjer och lägga på ljusfat som dekoration eller i andra arrangemang. Ibland sparar jag dem och fyller adventsljusstaken med dem. De är fina och fräscha och ett lika säkert hösttecken som tussilagon är ett vårtecken. Jag gillar att hitta tecken på att vi är där vi ska vara. Jag gör sällan stora planer för vintern när jag sitter på badstranden en varm sommardag. Jag tänker inte heller på vårens händelser när hösten närmar sig. Okej, jag är inte så onormal att jag kan önska att det vore sommar en grå och regntung novemberdag. Men för det mesta är det de små signalerna här och nu som ger mig största glädjen.

Idag cyklade Mr T och jag in till lördags-Gävle för att komplettera Mr T:s arbetsställ med en ny frackskjorta, frackväst och dito knappar. Det blev ett relativt billigt kalas. Sådana prylar kan verkligen kosta skjortan. En del yrken får arbetskläder. Dit tillhör inte musiker med frack, smoking eller kostym. För alla dessa plagg kan man även använda på fritiden. Det kan man tydligen inte göra med en verkstadsoverall. Fast Mr T är enligt många människor en mycket lyckligt lottad människa. Han får ju syssla med det han tycker bäst om, spela trombone. Vad är det som säger att inte bilmekaniker gör just det som de tycker är det roligaste de vet, nämligen meka med bilar?

Jag köpte en skön, randig och ganska stilig halsduk till min knallröda duffel. Så nu är jag beredd att möta höststormarna. De gjorde sin entré i Gävle-området redan idag. Vi trotsade vinden Mr T och jag och cyklade till stan. Bilen hade redan avgått kl. 08.20 och stod parkerad vid Scandic hela dagen. Körkortstonåringen har varit på hockeydomarvidareutbildning. Mr T och jag kunde ha åkt buss, men blåsten var inte värre än att det rullade framåt när vi trampade och då funkar ju cykeln som transportmedel. Ingen nederbörd utan en skön och ganska varm höstdag.

Nu har mörkret lagt sig sedan en stund tillbaka och ljuslågan förmår att mysa till det. Jag tänkte delge bloggläsaren den glada nyheten att Brynäs IF mosade Rögle med 3-4 idag nere i Ängelholm. Vilken sanslös vändning. Brynäs låg nämligen under med hela 3-0. Jag får glädja mig åt detta, nu när det inte går att glädja sig över Södertälje som förlorade borta mot Skellefteå med 3-1. Lystring! Imorgon håller vi alla tummarna för Öster som spelar borta mot Norrby. Det magiska klockslaget är 16.00. Nu när vi ändå har hamnat i sportarenan så kan jag lika gärna avhandla speedway också. Lite trist att Dackarna från Målilla och VMS Elit hamnade i semifinal, eftersom jag gärna hade sett dessa båda småländska lag i finalen. Nu är det Vetlandas grabbar som är i final och de har alla mina lyckönskningar. På onsdag kväll vet vi om det kan firas med alla småländska klackar i taket! Ja, det kan vi visserligen hur som helst, eftersom motståndarna är Lejonen och detta gäng kommer från Gislaved. Det lyser Smålands Power över speedway också!

På tal om Småland så hittade jag en liten ledtråd nyss som kanske kan leda mig vidare i min släktforskning. Jag vet inte hur många gånger jag har fått ge upp på att hitta Lisa Bengtsdotter som föddes 1769 i Solberga. Jag vet att hon bodde i Vimmerby där jag också har hittat henne i vigselboken då hon gifte sig med Anders Carlsson som föddes 1780 i Lönneberga. Familjen flyttade sedan till Virserum där de blev förfäder till mig på min morfars mormors sida. Av en händelse så hittade jag ett Solberga i tänkbar närhet av Vimmerby mot Vetlandahållet till, som jag så fort som möjligt vill kolla upp. Min gamla skolkamrat, lika gammal som jag, fyller år på måndag. Hon har precis lämnat smålandsmetropolen Virserum och flyttat till en liten pärla utanför Vetlanda. När jag skulle kolla upp denna lilla pärla på kartan på Hitta.se, det var då ögonen fastnade på Solberga. Mitt släktforskningssug har drabbat mig med full effekt.

Min skolkamrat fyller år på måndag, så födelsedagskortet är skrivet och klart för att postas. Jag kan vara ute i god tid och blogg-gratulera ett par dagar i förväg. Grattis kära vän! Synd att du inte flyttade norr om Dalälven när du ändå hade allt i flyttkartonger. Hade gärna kommit på födelsedagsfika. Nu får du nöja dig med ett dubbelt födelsedagskort med kastanjer på framsidan med texten: Grattis på din dag! Jag önskar dig en underbar födelsedag och allt gott framöver. Jag är fortfarande imponerad av dig att du kunde gå ner i brygga när vi gick i högstadiet. Häromdagen när Gyllene Tider spelades i radion och yngsta tonåringen drog upp ljudet, så kastades jag tillbaka till ditt flickrum och vårt tjejsnack. Det är nostalgi på hög nivå. På återseende med ett leende!

PS. Låt mig ge ett litet DVD-tips. En feel-good-film. "Honey". Nu handlar den inte om linedance utan om hiphop och streetdance, men sevärd ändå... En skön dansuppvisningsfilm med ett budskap som ingav hopp. Den kommer inte upp på min tio-i-topp-lista, men väl värd att satsa en och en halvtimme av sitt liv på. Bor du i närheten av Hilledenne så finns den till utlåning.