Nu sitter jag vid datorn den sista skälvande timman av semestern anno 2009. Jag lutar tillbaka och kommer fram till summeringen: det här en sommar som jag kommer att minnas som underbar. Vi har fått vara friska. Vi har fått uppleva. Vi har fått njuta och vi har tagit tillvara på tiden tillsammans. Vi har inte satt upp en massa förväntningar att det måste bli på ett eller annat sätt, utan har tagit dagarna som de har kommit. För det mesta har det inneburit avkoppling!
Vad har hänt under den här sista semesterdagen, förutom att jag har försökt kurera min ångest? Nåja, det har inte varit någon ångest av det djupare slaget, men lite så där avogt pirr i magen och så de stora frågorna? Hur kan sju veckor gå så fort? Kommer det att gå lika fort under veckorna 42-49, alltså under oktober och november? Som att få en riktig grande finale på semestergrillningen, så gjorde vi en stor grillbuffé idag, Mr T och jag. Så där så att våra ungdomar tittade med stora ögon på altanbordet och sa: Så mycket mat! Hur ska vi orka äta allt det här? Vi åt och saluterade sommaren och resterna hamnade i matlådorna. Inte så tokigt att föra in grillat på arbetsplatslunchen.
Solen har behagat skina även idag, så mycket tid har spenderats i trädgården med böckerna. Jag avslutade en och fick det härliga uppdraget att välja en ny. Jag hoppas att jag orkar hålla i det fantastiska läsflödet som jag har jobbat upp under sommaren. Det är stimulerande att flytta in i bokens värld. Jag vet inte om det kan klassas som stimulerande, men vi något som vi har gjort otroligt mycket denna sommar är att spela spel. Framför allt YATZY.
Den ende vi inte har lyckats locka med är sonen. Han tycker att det är för slumpartat och han har tydligen annat som han sätter främre som syssla. Jag tycker ändå att jag har utvecklat mig som YATZY-spelare. Kan inte minnas att jag har fått fem lika, det vill säga YATZY så många gånger tidigare, som jag har fått denna sommar. Jag slår med lätthet fram en kåk, bland de bästa. 28 eller 27 poäng. Dottern har även infört ett anteckningssystem av det smartare slaget på ovandelen av spellistan. Alltså ovanför bonusstrecket, så nu är det inte ens jobbigt att räkna ihop längre. Tänk att det går till och med att utveckla YATZY. Vem hade väl kunnat tro det?
Sista semesterdagen till ära så har jag fått se en vattenmelonkärna gro. Våra ungdomar har ett kärnprojekt ute på altanen och det har pågått en undran om vilket som skulle visa sig sticka upp först. Det blev vattenmelonen. Det återstår att se vilket som kommer härnäst? Paprika, körsbär, vindruva, äpple. Vi gruvar oss nu för hur det ska bli när en vattenmelon växer upp och lägger sig ovanpå alltihop. Skämt åsido, vi är inte speciellt oroliga. Det är bara kul så länge det varar. Precis som med semestern. Den var kul så länge den varade! På återseende med ett leende!
PS. Jag ber om ursäkt att det blev en något kortare blogg nu. Men om det är någon som har missat det, så börjar jag jobba IDAG och jag har inte varit smart nog att vända tillbaka dygnsrytmen i god tid. Varför kan jag aldrig lära mig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar