Vi har hållit oss inomhus idag, Mr T och jag. I ett hem finns det alltid att göra och faktiskt kan jag tycka att det är välkommet med regn då och då. Det sparar ju faktiskt en hel del jobb med att springa runt och vattna i trädgården. Fast jag vet ju på samma gång att det hade inte varit lika välkommet med regn om jag inte hade haft den fantastiska solsemester som vi redan har haft Mr T och jag. Det finns ju faktiskt människor där ute någonstans som är på samma förhoppningsresa som vi var. Med förhoppning om fint väder alltså. Inte så roligt att hyra stugor eller annat boende för stora kostnader om allt ska omgärdas av värsta ovädret.
Det verkar som om just Gävle har legat i ovädrets mittpunkt idag. Det har regnat över 90 mm inom ett dygn. Det har blåst med kraftig styrka, så det alldeles strax utanför Gävlekusten har blåst tre meter höga vågor. Ingenting för en landkrabba som jag. Jag tycker det räcker med Stena Lines största färja på spegelblankt hav för att jag ska känna lite kräkreflexer. Jag vet att det är överdrivet, men jag känner mig i alla fall lite ur balans ombord på en båt. Det har varit litegrann av den nya leken rädda-det-som-räddas-kan idag. Speciellt ute på altanen. In med dynor, filtar och kuddar. Dra så mycket som möjligt under tak. Bär krukor och urnor i skydd för regnkaskader och vindpustar. Ett tag kändes det som om det regnade från alla håll samtidigt. Från höger och vänster. Framifrån och bakifrån. Uppifrån, ja, nästan nerifrån också.
Snabbt fylldes regnmätaren. Den, i vanliga fall, utomhusarbetande ynglingen sms:ade hem att de hade blivit beordrade att gå in eftersom fem träd hade rasat på kyrkogården. Jag tror han tyckte att det var ganska okej att få göra lite inomhusstädning på arbetsplatsen. Vädret utomhus lockade inte till någonting. Det har verkligen blivit väderomslag. Från soligaste sol till regnigaste regn. Det kommer väl att rapporteras i GD imorgon om ovädrets framfart. Mr T och jag har klarat oss från strömavbrott, men det är klart att tallarna utanför tomten har vajat oroväckande mycket. Vi har bestämt oss för att leta reda på en markägare och be honom ta ner ett par stycken. Känner inte för att ha ett plockepinn av tallar över vårt hus och vår altan.
Tydligen ska det bli lite halvtaskigt väder imorgon också, så då tror jag att vi ska passa på att göra undan lite städning i huset. Idag har vi gjort en del rotation på möbler och det blev superlyckat. Om vi som grädde på moset forslar undan lite damm också, så har vi all anledning att känna oss nöjda. Sedan är det helg, även om det är av mindre betydelse nu under semesterledigheten än i vanliga fall. Det skulle komma en ryssvärme, men jag tar inte ut några väderleksutlovningar i förskott. Det kanske blir regn som strömmar längs stuprännan i helgen också.
På tal om att strömma så har vi införskaffat oss en sådan där apparat med varumärket Soda Stream tryckt på sidan. Det har varit ett önskemål från yngstingen en tid nu. Argumenten har varit att vi slipper bära hem mineralvatten på flaskor och så vidare. Hon är bättre än TV-reklamen kan jag säga. Vi har kollat och hållit utkik efter erbjudanden. Det är på något sätt en typisk sommarpryl, så erbjudanden har det funnits gott om. Alla modeller är inte visuellt tilltalande. Några ser lika plastiga ut som en Barbieleksak. De skulle kunna användas som vattentorn i Barbieland. Det är märkligt hur alla dessa onödiga produkter måste bilda en hel vetenskap. Flaskor, kolsyretuber, design. Vi har nu investerat i en ny ickeplastig tingest som gör bra kolsyrat vatten till måltiderna och läskliknande dryck till fikastunderna. Förhoppningsvis varar streamen längre än strömmen från stuprännan.
Som om jag och Mr T inte har tillräckligt med olästa böcker i hyllorna, så köpte jag fyra nya pocketböcker igen. För några år sedan läste jag Linda Olssons Nu vill jag sjunga dig milda sånger. En bok som jag verkligen rekommenderar. Jag minns fortfarande att jag låg i soffan ute på altanen och läste det avslutade kapitlet. Jag grät. Både av texten och att boken tog slut. Därför köpte jag Sonat till Miriam av samma författarinna. Jag ser fram emot att få öppna den och börja läsa. På sommaren gillar jag att läsa deckare. Jag som är en liten lort då det gäller mörker och andra hemskheter, men ingenting går upp mot en bra sommardeckare. Eftersom jag läste första delen, Midvinterblod, i Mons Kallentofts triologi, så känns det logiskt att fortsätta med andra delen, Sommardöden.
Den tredje boken har jag hört omtalas på TV och direkt när jag hörde berättas om den, så tänkte jag att det var en bok för mig. Författarinnan heter Fausta Marianovic. En mamma som beger sig till fronten i kriget i det forna Jugoslavien för att hämta hem sin son. Bokens titel är Sista kulan sparar jag åt grannen. Bortsett från att bokens handling är en sann och hemsk skildring av vad som händer med människor i krig, så är det en underbar titel. Kanske något för Robert Aschberg att göra en uppföljare på i programmet Grannfejden.
Det var en presentation av tre titlar av fyra. Den fjärde är första delen av Roslund och Hellströms samarbete i skrivandet av kriminalromaner. Vi har de övriga, så att köpa första delen var som att lägga grunden till ett hus efter taklagsfesten. Mr T har läst de andra, så han får börja om. Jag har däremot inte läst någon tidigare, men ser fram emot att få göra det. Fast egentligen är jag mer intresserad hur deras skapande ser ut. Skriver de ett kapitel var? Hjälps de åt mening för mening? Kommer en med idéerna och den andre utvecklar dem och sätter dem på pränt? Lite imponerande faktiskt med två författare på en kriminalroman. Nu har jag hittat ett lik, så nu får du hitta på ett motiv. Kombinationen böcker och semester är klockren. Det spelar ingen som helst roll vad det är för väder. En bok med till stranden. En bok i hängmattan. En bok på altanen. En bok inomhus när vädret är som idag. På återseende med ett leende!
PS. Jag har fått plocka fram mina läsglasögon. Jag hade inte med dem på semestern. Därför var texten grå och onödigt liten. Väl hemma med ordentliga glas på näsan, så är texten svart och rejält läslig. Hörde jag någon tanke om ålderssymtom?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar