Det blev precis så där trevligt igår kväll, som jag visste i förväg att det skulle bli. Skönt med sådana vänner som det känns gott att möta även om det var alldeles nyss eller längesedan vi sågs. Inga krumbukter eller krumelurer, utan bara sätta sig till bords och fortsätta där vi var förra gången. Maten var en fröjd för ögat och för gommen och vi åt och samtalade och framför allt skrattade. Precis vad vi behövde, Mr T och jag. Gårdagens dystra budskap och en hel del pysslande både inomhus och utomhus, gjorde att kvällen kom som en belöning och gav balsam åt både kropp och själ. Vi promenerade hem i Hille-natten och kom i säng straxt efter klockan noll två.
Det blev en fin kväll även vädermässigt. Jag hade en kortärmad tunika och klarade mig bra med en extra kofta och lite infravärme. Mörkret sänkte sig och det blev en mysig stämning med levande ljus och månsken. Om det hade varit riktigt bra så hade vi fått sovmorgon idag, men så välplanerat är inte alltid livet. Istället upp med tuppen och iväg på fotbollsmatch med dotterns lag. Konstigt hur vädret kan svänga på några få nattliga timmar. För vi vaknade upp till mulet, kulet och blåsigt trettongradigt väder och det var till att leta fram varma utomhuskläder. Garderade med vantar och mössa.
Färden gick västerut, mot Mr T:s barndomstrakter, Sandviken. Så det blev förmiddagsfika hos svärföräldrarna före matchen och lunch efter matchen, så vi har absolut inget att klaga över. Dottern gjorde matchens enda mål och det var ett sådant där mål gjort på en enorm vilja. Hon hade lagt två fina passningar framåt som kom tillbaka på retur från målvakt och då såg det precis ut som om hon bestämde sig för att inte tillbaka en gång till... och likt en välformad pansarvagn så tryckte hon in bollen. Alltid kul att få göra mål, men för övrigt var det en ganska trög tillställning. Verkade som varken spelare, tränare, domare eller publik tyckte att det var så speciellt kul med fotboll denna söndagsförmiddag. Sådana dagar kommer och försvinner och så kommer det andra, då fotboll är det roligaste som finns.
På vägen hem så gjorde vi ett stopp vid Valbo Köpcentrum. Den fotbollsspelande dottern behövde nya ridbyxor och det blev ett par höstnyhetersbrallor i marinblått. Helskodda och sköna, vilket är bra. Inte så kul att rida i okomfortabla kläder. På onsdag kväll är det dags för höstens ridkurs och nytt för den här säsongen blir att hon ska vara med i en grupp som rider på stora hästar. Jag som står eller sitter bredvid tycker att ponnystorleken är tillräckligt stor och att de hästar som går under beteckningen stora hästar är riktiga giganter. Det kommer säkert bli ett par sittningar med hjärtat i halsgropen för den moderliga bloggaren.
Vid hemkomsten satt det fint med en kopp nybryggt kaffe och en inspelad thriller. För hur det än är, så har Mr T och jag kommit upp i den anmärkningsvärda ålder, då nattliga äventyr gör sig påminda efteråt. En trötthet smög sig på oss framåt eftermiddagen och vi kapitulerade direkt och tog en slö stund i TV-soffan. Vädret lockade inte ut till några andra aktiviteter. Jag kan tyvärr inte ge någon recension på thrillern. Fick inte någon uppfattning om de första tio minuterna. Resterande tid tog jag igen förlorad nattsömn. På återseende med ett leende!
PS. Sommarlovet går mot sitt slut för de flesta skolbarn och skolungdomar. Imorgon börjar många grundskoleelever och så är det dags för gymnasieeleverna vilken dag som helst fram över. Vädermässigt har det inte varit tidernas bästa sommarlov, men ledighet är alltid ledighet och jag tror nog att många skulle välja lite längre ledighet även om det ösregnar. Tro det eller ej, men det är bara 4 månader kvar till jullovet och dessförinnan är det höstlov. Håll ut alla ni som tycker det känns tungt ikväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar