Jag har fått en alldeles lysande idé. Vad sägs om att ge ut en kokbok för köksrenoverare? En kokbok med piffiga idéer och lösningar på hur man mättar magar, när köket inte längre är ett kök, utan en hantverkar-oas. En kokbok som räcker för cirka fyra veckor. Låt oss säga fem. Det inträffar hela tiden något nytt och oväntat som gör att planeringen blir en aning förskjuten. Vi har nu varit utan vatten i köket i elva dagar. Vi har varit utan allt det andra i tio dagar. Det kan låta mycket. Under dessa dagar har vi lyckats vänja oss vid livet utan spis. Så till den milda grad att tankarna har börjat att ta fart på just en kokbok för köksrenoverare. Allt flyter på och ingen i familjen kan klaga på mathållningen. Endast en gång har vi fuskat och beställt pizzor på den lokala pizzerian och det hade sina förklaringar. Först en hel dags jobb, direkt efterföljt av spackelspatlar och sandpapper. Klockan tickade iväg och helt plötsligt upptäckte vi hur hungriga och trötta vi var. En gång på tio dagar är ingen panikstatistik. Jag tror det finns andra i vårt närområde som inte renoverar kök, som har stegat ut från pizzerian med platta fyrkantiga kartonger som luktar pizzakryddat.
Idag har det varit vilodag. Vi tog en lugn start på dagen. Alla utom den äldsta tonåringen som skulle iväg och döma hockey hela dagen. Precis som igår. Därför stängde han dörren om sig redan klockan åtta. Dagen var grå och disig. Mr T och jag grattade varandra med minnen från påskaftonen för tjugotre år sedan. Förlovningsringarna är desamma. För tjugotre år sedan tog vi morgontåget från Södertälje till Gävle och vidare med bil till Sandviken och ett påskfirande med släkten. Trodde de. Vi kom nyförlovade och alldeles pirriga av kärleksfnatt. Efter genomgången av våra minnen för förlovningsdagen, så övergick vi till att berätta om varandras drömmar vi haft under natten. Jag kan faktiskt inte avgöra vilken dröm som var tokigast. Min eller Mr T:s. Jag tror vi hamnar på oavgjort. Vi fnissade och undrade vad en drömtydare skulle komma fram till. Lika bra att låta bli att fråga någon. Jag tänker inte ens bloggavslöja drömmarna. Några små hemligheter ska vi ha, jag och Mr T. Du kan få nyckelorden från våra två drömmar, så kan du göra dig en egen bild. Håll i dig. Orden du får är: påskblommeplantering, myrstackar, jockeytävling, platåskor.
Vi har inte packat undan brödrosten. Så det blev nyrostat, marmelad, thé, juice, vindruvor till frukost. Gallan mår bra av att vi inte kan koka ägg, men det hade inte varit helt fel att hitta några nykokta ägg i brevlådan när vi hämtade morgontidningen. Ägg och kaviar. Det kan bli det första som kokas på den nya hällen när köket är klart. Undrar om arbetskollegorna tycker det är konstigt om jag kokar mig ett ägg imorgon på lunchen? Förstår de storheten i att få ett nykokt ägg om man så önskar? Har de byggt om kök utan att ha en sådan där elektrisk äggkokare att tillgå? Det blev en minibuffé till lunch. Den dukades upp på två stycken pallar. Eftersom det var söndag, dag tio utan spis med tillhörande ugn och dessutom förlovningsdag, så tyckte jag att vi var värda något gott till kaffet. Det blev en äppelpaj, tillagad i mikrovågsugnen. Vaniljsås med pulver uppvispat i mjölk. Precis när kaffet runnit igenom, så ringer det på dörren. Vi får besök. Så oväntat att det nästan kunde tillhöra en sekvens ur Gevalia-reklamen. Det var faktiskt Gevalias ekologiska droppar som runnit igenom alldeles nyss.
Det var ett par som ville kolla hur det stod till med kökrenoveringen. Vad de inte hade trott var att det vankades äppelpaj med vaniljsås och nybryggt kaffe. Så det kändes kul att kunna överraska och dubbelt så roligt att få sällskap till fikat. På något vis blir de här spontana tillfällena som inte är hysteriskt förberedda, avkopplat trevliga. Skönt att kunna ta det som man har det istället för att inte ta det alls. Jag kan inte låta bli att tänka på hur många tillfällen till viktiga händelser vi människor missar, på grund av att inte varje hörn är skinande blankt. Vi som har några år på nacken och har erfarenhet av att hantera en dammsugare, vet så väl att dammråttorna finns kvar. Det som inte ligger kvar är ögonblicken med vänner och bekanta. På något konstigt vis verkar det som om dessa ögonblick, när vi tar tillvara på dem, blir extra välsignade. För sedan finns det tid kvar. Tid att renovera, gå till kyrkan, slappa framför TV:n. Det finns till och med tid för att blogga om det.
Däremot finns det inte tid till att skriva kokböcker. Jag har dock haft tid att notera den som min fjortonde bokidé. När den ligger tryckt och klar så skulle den kunna ges ut i samarbete med IKEA och deras omonterade kökspaket. Som en slags överlevnadskokbok för köksrenoverare. Fast på sätt och vis tar IKEA hand om sina köksköpare. En matcheck på femhundra kronor till IKEA-restaurangen. Så den dag då kokboksidéerna tar slut och vi inte längtar efter den lokala pizzerian, så finns IKEA som en räddare i nöden. Det är en småländsk ekonomisk hjärna som har tänkt ut det där. Ingvar Kamprad från Elmtaryd Agunnaryd i Småland vet att för femhundra skänkta pengar i matcheckar får han mer än tusen kronor tillbaka. För det finns alltid servetter, ljus, pynt, lampor, kuddfodral, handdukar, tavlor och krukväxter och klirr i kassan. Varsågod Ingvar Kamprad från Elmtaryd Agunnaryd. Jag kan inte låta bli att imponeras av ditt imperium som du byggt upp från den småländska myllan ända till din nya bostadsort i Schweiz. Från tändsticksaskar i femårsåldern till heminredning i en hel mansålder. Smålänningar emellan, vad tror du om kokboksprojektet? På återseende med ett leende!
PS. Vi var på vigselkonsert i kyrkan Mr T och jag. Kommande brudpar hade fått en VIP-inbjudan och frukt och cider serverat efter konserten. Redan vigda par fick glädjas åt att lyssna på musiken och det var gott nog. Det var en fin konsert även om man inte går i giftastankar. Mr T och jag fick lyssna på "vår" ingångsmarsch. För de kommande brudparen var det ungefär som att förlyssna på melodifestivalsbidragen. Fast med något högre kvalité. De behövde inte heller hålla reda på en massa telefonnummer som det skulle ringas till för att rösta på det bästa bidraget. Allt stod tryckt i programmet. Bara att göra en liten markering och så gå hem och fundera vidare. Sedan ska det vara något gammalt, något nytt, något lånat, något blått. Lite regn i brudkronan på bröllopsdagen och en massa glada gäster. Det finns en del att tänka på. Mr T och jag kunde bara sitta och njuta och fundera lite på kommande steg i köksrenoveringen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar