fredag 13 november 2009

Detta handlar inte om nyhetens behag

Jag vet inte om du har uppmärksammat att runt omkring den här bloggplatsen så finns det små annonser. De kopplas till det jag skriver. Så skriver jag om min vinterfavoritsysselsättning långfärdsskridskor, så kan vi nästan räkna med att annonserna kommer att handla om isdobbar och flytryggsäckar som är förberedda för vätsketillförsel. Skriver jag om hockeylaget i mitt hjärta, alltså SSK från Kringelstaden Södertälje, så får jag räkna med att det kan komma annonser om vetemjöl från en ekologisk kvarn, kanske till och med från Nykvarn, strax utanför Södertälje. Jag kan alltså inte styra reklamutbudet.

Jag får inte uppmana dig att trycka på annonserna, hur gärna jag än vill att du gör det. Jag får inte ens berätta att jag får intäkter om du gör det. Jag får inte heller sitta och trycka på annonserna själv. Det kallas fusk och jag skulle kunna ta ledigt en dag från jobbet och bara sitta och skopa hem guldklöver. Jag måste se till att min familj som lever under samma IPadresser och nätverk som jag själv inte sitter och klickar på annonserna och på så sätt drar in en massa kosing till hushållskassan. Du ska veta att det inte bara är att sitta med fötterna på fotpallen, bekvämt bakåtlutad i bästa skrivarfåtöljen och låta fingrarna dansa ut på tangentbordet i en ny blogg. Det är så mycket att tänka på.

Jag vet faktiskt inte hur mycket varje klick inbringar och jag vet faktiskt inte hur mycket pengar som har bunkrats upp av klickandet heller. Jag har noll koll på hur vanligt det är att bloggläsande människor ser annonserna som omger bloggtexten och som dessutom länkar sig vidare på dem genom ett klick. Jag har alltså ingen statistik som visar det. Jag får kanske inte ens nämna att det finns annonser vid sidan om min blogg. Hur många övertramp som är begångna i dagens blogg vet bara annonsadministratören och vem det är har jag ingen aning om. Jag vet bara att så fort jag skriver ett ord som övertramp kan en annons handla om en ny mojäng på marknaden som är perfekt vid längdhopp på friidrottsarenan. Det kanske är en sådan där makalös manick som flyttar själva avstampsbrädan i rätt riktning för hopparen. Alltså, som undanröjer risken för röd flagg och övertramp. Hur en sådan manick skulle fungera på riktigt har jag ingen som helst aning om. Den måste på något sätt läsa av fotens närmande i luften. Verkar riskabelt. Tänk om en fågel kommer flygande och svisch så flyttas plankan en decimeter åt helt galet håll?

Nu har jag skrivit om fåglar också och då kan tänkas att det kommer en liten annonsruta om ornitologens bästa vän, en ny kikare på marknaden. Med inbyggda bilder av ovanliga fåglar, som ornitologen kan knäppa fram när inte ens den minsta gråsparv behagar visa sig. Det kan bli problem för annonsörerna idag, när jag till och med skriver om annonsering. Hur ska de nu styra upp detta? Går det att annonsera om annonser? Det kanske inte blir något problem eftersom jag nu har bloggat om annonserna vid sidan om, så det är risk för att det blir annonstillbakadragning och då är det som det är med det.

Jag kan nämligen inte låta bli att blogga om en alldeles speciell annons. Den handlar om den nya bibeln. Jag vill förtydliga att det handlar inte om någon ny utgåva från Verbum nu till jul, utan det handlar verkligen om en ny bibel. Eller rättare sagt om ett tillägg till den nuvarande boken som vi i kyrkan kallar bibeln. Den boken känner nog de flesta människor till oavsett hur mycket de vågar eller vill erkänna att de tro eller inte tror på Gud. Jag vet att till och med Djävulen håller sig uppdaterad i bibelkunskaperna. Så gör ju varje fiende, försöker sätta sig in i motpartens strategier och planer. De flesta av oss vet att det finns spioner som försöker komma åt andra länders statshemligheter. I det fallet tror jag inte vi ska skönmåla Mr Devil himself. Han är slug och han är revanschsugen. Kan ingen säga till honom att det är redan kört? Han kämpar totalt i onödan. Det är som med cigaretter. Det är bara att kasta pengarna i sjön och det finns egentligen inga fördelar. Mr Devil kastar all sin kraft i sjön och det finns inga fördelar med detta.

Nu har det alltså kommit ett tillägg och det lyser humbug lång väg över den annonsen. Om jag nu inte kan påverka annonserna som kommer, så kan jag åtminstone kommentera dem. Om det sedan skulle visa sig att det innebär att annonserna dras tillbaka, så må det vara hänt. Dumhet kan inte slinka undan utan att motsägas eller åtgärdas. Annonsören är för det första väldigt gömd och oåtkomlig. Så han eller hon ska egentligen vara mycket tacksam för att jag lyfter fram detta på en bättre annonsplats. Jag drar öronen åt mig när jag inte kan finna en huvudman eller tydliga kontaktuppgifter. Fattar inte hur folk kan lägga ut vad skit som helst utan att ge sig till känna. Sådant är feghet.

Det är också beklämmande att någon tror att det behövs ett tillägg till bibeln. Visst, jag kan hålla med om att den kräver förklaringar och diskussioner. Men ett tillägg? Fråga varenda person på gatan i stan: Tycker du att bibeln är för kort? Saknar du ett tillägg? Lova mig att du inte ställer den frågan. Folk kan tro att du är helt dum i huvudet. Precis som jag vid första anblick av den här annonsen vill tro att annonsören är. När jag har stillat min första fördömelse, så undrar jag vad är det som finns bakom. Varför gör man sig besvär med att göra ett tillägg på en skrift som är det mest kompletta verk som finns? Jag kan hålla med om att vissa deckare skulle ha behövt några sidor till. Det kan ibland verka som om författaren har fått slut på blyerts eller datorhaveri.

Du som bloggläsare kan göra vad du vill med annonsen och med mina funderingar kring den. Jag får inte uppmana dig att klicka på annonserna. Den här annonsen vill jag uppmana dig att inte klicka på. Om du ändå väljer att göra det, så vill jag att du gör samma reflektion som jag. Behövs det verkligen ett tillägg? Allt var inte bättre förr. Men i det här fallet kallar jag mig gärna gammalmodig och anti-nymodigheter. I det här fallet alltså. Jag läser gärna min gamla bibel med nytt liv i för varje dag, än en ny bibel med blajblaj-gamla-efterapningar-i-misslyckat-koncept. På återseende med ett leende!

PS. Vill bara förtydliga att annonsklickandet inbringar inte något extra klirr i bloggarens hushållskassa, utan går till Svenska kyrkans arbete i Zimbabwe. Där behövs det nya brunnar, mat och sjukvårdsartiklar. Skolmaterial och förebyggande AIDS-undervisning. Ett klick kanske räcker till en kondom. Vad vet jag? Har noll koll tydligen på både klickande och kondompriser. Nu när jag har skrivit ordet kondom, så kan jag tänka mig vilka annonser som kommer att ploppa upp. Det kommer nog inte att stå en enda annons som handlar om Svenska kyrkans mission i utlandet. Så ser världen ut idag. På nätet och i verkliga livet. Med bibeln med stort B och med tillägget med stort T. T som i trams.

Inga kommentarer: