Inte rätt att lacka ur på en dum filur

Det är den sjätte oktober och mitt femhundrafemtiofemte blogginlägg gick obemärkt förbi. Det inträffade igår. Då var jag på snäppen att bli landstingspolitiker och frustrationen över närsjukvården rann ut över bloggsidan. Jag vet inte till vilket parti jag skulle ansluta mig. Jag har nyss röstat för riksdag, kommun och så även landsting, men finns det partiet som helt och hållet täcker min uppfattning? Givetvis inte. Även där gäller det att leva efter gyllene regler och att med förnuft hantera sin fria vilja och handling. Jag ser med oroliga ögon på hur maktens korridorer mer och mer förvandlas till en lekstuga. Vi får passa oss så att inte spadarna och knallpulverpistolerna byts ut mot machetes och kulsprutor. Olika åsikter måste ändå hanteras med respekt och där trillar många av våra folkvalda igenom just nu.

Efter det som hände i tisdags vid Riksdagsmötets högtidliga öppnande, speciellt vid gudstjänsten i Storkyrkan är inget annat än en ren och skär skandal. Det beteendet som tjugo av SD:s representanter visade upp när de gjorde gemensam sak och reste sig och gick ut ur kyrkan under biskopens predikan är förfärligt. Jag läste igenom hennes predikan och jag tycker att den är saklig, tydlig och med en fast förankring i bibelordet. Precis vad vi förväntar oss av predikningar i våra kyrkor. Med handen på hjärtat händer det inte alltid.

SD:s ledare känner sig kränkt. Han tycker att biskopen tog parti för demonstrationen mot främlingsfientlighet. Vad hade han väntat sig? Det är precis det som kyrkan måste göra. Ta ställning för det goda. "Igår kväll samlades många tusen människor i Stockholm och i olika delar av landet för att ge sin mening till känna. Ropa ut sin avsky mot det som gör skillnad på människor. Den rasism som säger att du är inte lika mycket värd som jag. Du ska inte ha samma rättigheter som jag. Du är inte värd ett liv i frihet. Och detta av en enda grund – att vi råkar vara födda i olika delar av vår värld. Det är inte värdigt en demokrati som vår att göra skillnad på människor. Det är inte möjligt för troende människor att göra skillnad på människor. Det är inte värdigt människor att göra skillnad på människor". Jag har plockat texten inom citattecknen från biskop Eva Brunnes predikan.

Anser Jimmie Åkesson att detta är kränkande har han kämpat i onödan för att komma in i riksdagen i en demokrati. Dessa ord är en grundplåt för allt arbete där. Eva Brunne har rätt, det är inte värdigt människor att göra skillnad på människor. Därför är det beklagligt, ja lika sorgligt som SD:s agerande, att se hur många politiker från de andra partierna beter sig gentemot de nya representanterna som har SD:s logga på visitkorten. Vänder bort huvuden när de möts och kan inte sitta vid samma fikabord. Det finns ord för sådant: dumheter. Jag tycker också att det är åt skogen att SD har röstats in i riksdag, kommun och landsting. De sitter även i kyrkoråd runt om i landet. Det är illa nog. Men för den skull så kan inte vi andra bete oss hur som helst. Det finns inga undantag på regeln: Som du själv vill bli bemött, så ska du bemöta andra. Ska vi som ropar ut allas lika värde, gentemot SD skapa apartheid och naziregler? Förstår du hur allvarligt detta är?

Jag roade mig häromkvällen med att fundera lite över hur Jesus skulle ha agerat. Ja, jag kom inte fram till något klart svar, men jag hamnade på hans möte med tullindrivaren Sackaios. Han hade verkligen försatt sig i sin situation kan jag tycka. Han hade tagit mer tull vid stadsporten än han skulle och därmed gjort sig ovän med de flesta runt omkring honom. Då borde han få skylla sig själv, eller hur? Det kan jag tycka och säkert fler med mig. Så kommer Jesus dit. Sackaios är nyfiken på denne man. Som alltid där Jesus går fram samlas mycket folk. Sedan söndagsskolan har jag blivit lärd att Sackaios var kort i rocken, alltså hans höjd över havet var inte mycket att skryta över. Därför klättrar han upp i ett träd. Så han lättare skulle se Jesus.

En man som sitter vid stadsporten och tar upp tull och som med armbågar skaffar sig rikedom i livet... han hade säkert kunnat armbåga sig fram till Jesus också. Han hade troligen kunnat betala en säker transport fram till Jesu fötter. Jag tror att det kan vara så att trädets grenverk var en skyddande koja mot alla andras hårda blickar. Sackaios var inte populär. Hur kul är det att gå sida vid sida då? Det som är intressant är att Sackaios bar på samma längtan och på samma nyfikenhet att få se Jesus, som de flesta andra människorna där på plats. De hade en förenande länk. Jesus stannar vid trädet. Vänder han bort sitt huvud? Nej, han ser på Sackaios och ber honom komma ner. Jesus säger: Idag vill jag gästa ditt hus. Inte nästa månad. Inte om ett år. Utan idag. Jesus vill besöka mannen som alla andra föraktar.

Det är inte svårt att tänka sig hur alla andra reagerar. Avundsjuka säkert. Bestörtning. Fy, vad livet kan vara orättvist. Hur är den här Jesus egentligen? Han verkar ställa sig på Sackois sida. Tissel. Tassel. Vi är snabba på att dra slutsatser och att döma. Nu var säkert Sackois och Jesus av samma skrot och korn en stund. För folkmassan. Något händer med Sackois vid mötet och vid samtalet med Jesus. Jag kan inte hela dialogen dem emellan, men jag tar det för troligt att Jesus med stor respekt och kärlek visade in Sackaios på en bättre väg. För ganska direkt efter så betalar Sackaios tillbaka det som han felaktigt hade tagit ifrån människor. Inte på öret, utan med ränta. Jag hoppas att denna lilla glimt från bibelordet och från Jesu handlande kan ge oss inriktning på vårt bemötande till SD-folket. Låt oss inte spela med i skam-spelet. Låt oss handla värdigt. Med respekt och med kärlek. Sackaios vände om. Visst vill vi att SD också gör det?

Det kommer att blåsa många vindar framöver och förhoppningsvis kan vi kristna låta bli att vända kappan efter vinden och stå fasta i den förkunnelse som Jesus gav oss och som är aktuell fortfarande. På tal om blåst så har det varit rejäla höststormar i Gävle-området några dagar. Jag kan överleva hösten, men jag tycker inte om blåsiga dagar och nätter. Därför var det extra härligt att få ägna några minuter åt att höra en alldeles nyskriven melodi till min doppsalmstext idag. Vår eminente organist i församlingen har komponerat den och mitt betyg är: MVG, med briljant och underbar som tillägg. Jag har gnolat på den resten av dagen. En melodi som sätter sig bådar gott för att texten också kan få betydelse så småningom. Tack Per!

Så var jag tvungen att hasta iväg till bokhandelns kontorsavdelning och införskaffa en almanacka för 2011. Det började bli ohållbart med alla futtiga anteckningar i årets almanacka och löslappssystemet var rörigt och ohanterbart. I grunden är det rätt ohållbart att jag måste sitta och fylla i kalendern för nästa år, när det återstår flera månader av innevarande år. Fy på sig bloggaren! Jag erkänner att jag under tjänsteärendet införskaffade en bok som låg uppstaplad på väg till kassan. 101 öl som du måste prova innan du dör. Snart firar StyrÖLsen ettårsjubileum med själva StyrÖLsenamnskonstallationen och det kändes som en given bok för oss. Tänk att få sitta och pricka av en efter en. Men därefter hoppas jag att det finns 101 nya sorter, för dö har jag inte planerat att göra inom kort. Det verkar som om jag planerar för att leva några dagar till i alla fall, för vid hemkomst satte matlagningsinspirationen in och simsalabim stod tretton rejäla matlådor på bänken. Så kommer det någon och vill gästa detta hus, så går det bra. Tre olika rätter finns det att välja på. Undrar om Sackaios var ett matlådefreak också? På återseende med ett leende!

PS. Tårtdags! Richard tjugo år idag. Jag säger grattis och tack för senast! Det var en riktigt trevlig födelsedagsfest du hade. Svägerskan Anna-Lena hm hm år. Jag följer seden och talar inte om en dams ålder. Fast en liten matematisk uppgift skadar inte. Bloggarens ålder minus den vanliga skolstartsålder och vips... svägerskans ålder i summan! Hoppas ni båda har haft en härlig födelsedag. Mr T vill tillägga att John Lennon skulle ha fyllt sjuttio år idag. Mr T, Hilles största Beatles-fan. Klart att han ska få tala om det. I gengäld får han trudelutta lite på bastrombonen för alla födelsedagsbarn! Fanfar!