måndag 22 juni 2009

Mattan är hängd

Ser på bloggstatistiken att jag har bara publicerat 100 bloggar under innevarande år. Jag skriver bara, för jag tycker egentligen att det borde vara fler med tanke på att bloggen är min melodi. Så jag sätter raskt igång med min etthundraförsta. Första dagen på semestern. Det är något speciellt. Kroppen och tankarna går fortfarande runt i etthundraåttio kilometer i timmen. Jag vill ständigt vara på och aktivt med. Jag har fortfarande arbetstempot pulserande i blodet och det har inte varit måttligt pulserande den senaste tiden. Så försöker jag infoga några revolutionerande tankar i hjärnan. Du har semester. Du ska inte tillbaka till jobbet förrän om sju veckor. Med helger inräknat så är du ledig i hela fyrtionio dagar. Ta det lugnt. Koppla av.

Det är helt klart lättare sagt än gjort. För när hjärnavdelningen nås av nyinkomna meddelande, så blir avdelningschefen för ordningssamma arbeterskan både lite pissed off och lite förvirrad. Ska något som har varit så ihållande och utan uppehåll, som mitt arbete, helt plötsligt bara ersättas av barfotafötter, frukost-när-det-passar och hängmattagungning? Jag står med ett ben i varje läger idag. Jag har inte helt kommit ifrån den arbetssamma rytmen och inte helt och fullt förstått att jag är ledig. Det känns till och med lite märkligt att bloggskriva det.

Känner jag mig själv rätt efter fyrtiofyra års bekantskap, så ska det nog inte ta så många dagar förrän jag verkar vara den mest rutinerade semesterfiraren. Jag brukar kunna njuta. Är jag på stranden, så är jag på stranden. Är jag på kvällskonsert utomhus, så är jag på konsert utomhus. Städar jag förrådet, så städar jag förrådet. På semestern brukar jag ta det som det kommer. En dag i taget. Jag tar av mig klockan och helt plötsligt spelar det ingen roll om klockan är elva på förmiddagen när det blir frukost eller om vi spelar kubb i trädgården halv två på natten. Passa tider kan jag göra resten av årets 45 veckor. Tänk så mycket tidspassning det kommer att bli.

Mr T och jag har trevliga planer framför oss. Vi ska njuta av det danska ljuset, gemytet, ölen och vinet. Ett wienerbröd om dagen ska vi också unna oss. Jag tänker sila sanden mellan tårna och räkna vindkraftverk. Danmark är ett land som jag inte skulle vilja bo i, men som har hela mitt sommarhjärta. En gång per år vill jag gärna dit. Det känns lika viktigt som ett besök i Småland. Ett drömjobb vore att bli researrangör i Danmark och i Småland. Tänk att få ta med människor till alla små idyller. Stackars tyskar som bara får se glasbruken när de är i Småland och Legoland när de är i Danmark.

Vi ska stanna till i Uddevalla och göra avstickare till västkusten. Längtar efter alla fiskeläger med färska räkor och solvarma klippor. Jag ser fram emot att göra en runda till Trollhättan med omnejd och försöka få en bild av Mr T:s rötter. Alltså, hur de växte innan hans farfar kom till Sandviken som arbetskraft till Sandvik. Det ska bli spännande. Förhoppningsvis håller det vackra sommarvädret i sig. Jag gläds med mig själv och med alla andra som har semester, men samtidigt lider jag lite med familjens ungdomar som båda två åkte iväg till respektive jobb idag. Fast blir de lyckligare av regnigt väder? Nej, egentligen inte.

Helt klart så är det inte språket som drar oss till Danmark. Jag ringde till hotellet idag för att checka några saker och hallå... Det borde finnas en tolkservice, så fort landsnumret 45 slås. Det gladde mig att hon som satt i hotellreceptionen verkade ha lika svårt att förstå min svenska. Nåja, en något tillputsad småländska med inslag av göteborgska och kanske även lite gästrikemål. Jag fick i alla fall svar på mina frågor. Tror jag. Det visar sig när vi kommer dit.

Jag har förvissat mig om att hotellet har trådlöst internet, så det borde komma en utlandsrapport någon gång framöver. Det ingick tydligen i hotellavgiften. Alltid något. För det är inte kul att gå in på Forex och växla svensk valuta till dansk. Tretusenåttahundra svenska kronor blir i ett kick förvandlat till två och ett halvt tusen danska. Fast det är hedersamt av dem att inte ha euro. Men jag vet inte om det är värt 51 öre extra per krona. På återseende med ett leende!

PS. En av mina favoritskådespelerskor, Meryl Streep, fyller sextio år idag. Det är väl imponerande med tanke på att hon helt nyligen gjorde en fantastisk insats i rollen som mamman i Mamma Mia. Där verkade hon inte en dag äldre än 35. Grattis på högtidsdagen! Hade du varit här, så hade du fått kaffe och dammsugare. Semesterfirarna har i alla fall insett njutningen av Bistro-kaffe på altanen.

Inga kommentarer: