tisdag 2 juni 2009

En frustrerad bloggares huliganbekännelse

Jag skulle så gärna vilja åka till Israel. Jag har några släktingar och vänner som har varit där. Deras berättelser har gjort min längtan ännu större. Det skulle vara fantastiskt att uppleva alla platser som jag har läst om och upptäcka att allting är på riktigt. Ikväll behöver jag en sådan resa, men enbart för att komma till klagomuren. Nu när det är nästintill omöjligt att ordna flyg och annat på stört, så får bloggen rycka in som reserv. Klagomursreserv. Jag är ledsen om jag prackar på dig något tråkigt och otrevligt, men jag måste helt enkelt få klaga och avreagera mig lite.

Jag brukar inte klaga, så du höjer kanske på ögonbrynen. Jag är inte i klimakteriet och jag är inte inne i den kvinnliga månatliga humörsvängningsperioden. Visst, det har regnat idag, men jag tillhör dem som har längtat efter regn, så det är inte därför jag är arg. Jag har varit på fotboll. Jag var glad och förväntansfull när jag gick dit, så jag bar inte ner något gammalt groll till idrottsplatsen. Allt var frid och fröjd några minuter in i matchen. Ungefär så länge som jag gav domaren en chans. Sedan hände så många misstag och felaktiga domslut att jag successivt byggde upp ett missnöje. Jag muttrade för mig själv, diskuterade det hela med folket som satt på samma bänk som jag och när några minuter återstod av första perioden, så rann det över.

Jag skrek ut till domaren: Börja blås någon gång och sätt ribban för spelet! Det kommer att bli skador om det fortsätter så här. Inget svar från domaren förstås och det har jag full förståelse för. Vad skulle hon säga? Hon hade ju en match att koncentrera sig på och hade inte tid, lust eller ork att diskutera med publiken. Detta är det inget att säga något om. Att hon sedan höll en stabil nivå är inte heller något att orda om. Synd bara att det var en genuint usel nivå.

Det är kanske ändå mer anmärkningsvärt med mannen som var utskickad från domarförbundet i rollen som domarkontrollant. Han tyckte att domaren var stabil och gjorde korrekta domslut. Han hade sett alla hennes matcher och hon höll alltid en hög nivå. Han menade att spelarna får anpassa sig. Han sa att spelarna på den här nivån, långt ner i seriespelet inte var vana vid smällar. När en av hemmalagets spelare slog bort bollen i en felpass, så undrade han om jag inte skulle börja skrika på det också?

Då var det faktiskt dags för mig att fråga i vilket syfte han var där? Intressant att han var utskickad ifrån domarförbundet, för att agera domarkontrollant. Okej, jag hade skrikit på domaren och det var inte bra. Men på något sätt hade hon nästan lagt upp för det själv, för matchen höll på att urarta. Använder hon inte pipan och korten, så blir det lätt western-takter och spelare blir skadade. Det är så onödigt, när hon på ett tidigt stadium kan visa vad som ingår i regelboken. Ikväll var det så många oslagna frisparkar och så många ovisade gula kort. Åt båda håll. Spelare som helt och hållet gick in för att satsa på motståndaren och inte på bollen och gick fri med det. Det resulterade både i huvudskador, nackskador, ryggskador och benskador.

Jag är irriterad, förbaskad, sur och allt annat på en och samma gång. Det märkliga är att jag förflyttade aggretion från domaren till domarkontrollanten och vidare till domarförbundet. För jag kan förstå att det är inte lätt att göra allting rätt på planen bland 22 hetsiga spelare med 2 tränarteam och 2 avbytarbänkar vid sidan om. Dessutom en publik som likt bloggaren skriker åtgärdsförslag titt som tätt. Det är inte lätt och jag ber om ursäkt för att jag kom med mitt råd. Blås och visa kort, men jag var faktiskt rädd att det skulle hända något riktigt illa. Jag kunde faktiskt ha skrikit att domaren var usel, men jag lät bli.

Återigen, det är värre med domarkontrollanten som sitter och försvarar insatsen. För då är det alltså OK med tröjdragningar, knuffar i ryggen, satsningar med dobbarna före, glåpord och så vidare. Att sedan säga att hon alltid har hög nivå är ganska skrämmande, när det idag var bottenläge nästan 90 minuter igenom. Om detta är hög nivå, så undrar jag hur det ser ut när det innebär rätt domslut också. Jag har ingen aning om domaren och domarkontrollanten var ett par, för då kan jag förstå att han försvarar henne till sista stavelse. Det är mänskligt och det är förlåtligt. Jag tycker då det är värre med domarförbundet som skickar ut en sådan domare och en sådan kontrollant. Kontrollanten var dessutom ohövlig och ingen god representant för förbundet.

Kapningen av en av hemmalagets spelare i andra halvlek var helt klart ett gult kort. Det kunde ha blivit en del röda kort också på allt snack som motståndarlaget satte igång efter hemmalagets andra mål. Att domare och domarkontrollant skulle vara ett par är enbart spekulation från min sida. Jag önskar att de är det, för det skulle förklara så mycket. Annars är det lätt att tro att detta är något mygel och mögligt med det här. Det är trevligt med kvinnliga domare på fotbollsplaner och jag har inga problem med att kvinnor dömer män. Tvärtom. Det är helt naturligt. Fast de måste givetvis kunna döma. Det är väl ändå ett minimikrav på en fotbollsdomare? En domare ansvarar och ser till att spelarna följer reglerna. Då går det inte att säga som domarkontrollanten att: spelarna får anpassa sig. Det är det som är faran att de anpassar spelet efter domarens icke-dömande och börjar spelar hur fult och ruffligt som helst. Det var verkligen det som började hända i matchens första halvlek. Det var tyvärr domarens dåliga insats som gav tveksamt mål till hemmalaget och en farlig kapning på en av hemmalagets spelare. Vid den kapningen undrade till och med spelaren från bortalaget om han inte skulle få ett kort. Säger inte det en del om nivån som domaren höll?

Nu har jag bloggklagat lite och det känns en aning bättre. Givetvis är jag ångerfull över att ha suttit vid sidan om och skrikit ut min frustration över domaren. Av princip tycker jag det är fel. För övrigt ångrar jag att jag inte tog upp diskussionen med domarkontrollanten, men jag tyckte att han höll så låg social kompetensnivå att jag inte var säker på att jag vill hålla mig i det träsket. Speciellt kommentaren om att spelarna på den här låga nivån inte är vana vid hårda tag, så vet jag inte riktigt vad han syftar på. I alla fall inte när han representerar domarförbundet. På återseende med ett leende!

PS. Hille IF vann i alla fall matchen och bortsett från domarinsatsen som denna blogg har handlat om, så var det en rättvis seger. Tre nya pinnar. Det hjälper mig att lägga matchen åt handlingarna. Det är, när allt kommer omkring ingen VM-match vi talar om.

Inga kommentarer: